lördag 24 oktober 2015

Olivskörd

Åh, nu händer det lite. Vi har väntat på att få alla handlingar färdiga för att kunna slutföra köpet av Grillo. Men vår kommun har haft problem med att få en teknisk person anställd. Ingen vill tydligen jobba för Joppolo kommun. Eller så är det ont om tekniskt kunniga personer. Nu har man i vilket fall tydligen fått tag på en som kan handlägga vårt ärende (men det ligger nog en hel del i högen och väntar så man vet aldrig när vårt blir klart). Därefter är det bara att vänta på fullmakten från våra söner. Vi har bestämt att de redan från början kan stå som ägare till fastigheten så slipper de hela den administrativa cirkusen när det väl bär till. (enligt sönerna först om 50 år sisådär)

Fullmakten är en historia i sig. Vi fick av vår italienska notarie ett dokument med de punkter som ska finnas med i fullmakten. Den skickade vi till en  auktoriserad översättare i Sverige och sen har den bearbetats av en av sönerna till en slutlig fullmakt. Nu ska de fyra pojkarna få sin namnteckning på den bevittnad av en Notarius publicus i Sverige och även få en s.k. Apostille stämplad på sig. Därefter ska den bevittnade fullmakten översättas till italienska och sen ska dessa två dokument till Italienska ambassaden för "legalisering". SEN kan den skickas hit till oss och vi kan använda den vid slutförandet av köpet.

Fast nu var det ju inte fullmakten jag skulle berätta om utan olivskörden som vi håller på med.
Vi har fått tillträde till trädgården där vi får härja som vi vill. Huset får vi gå in i och vi har redan börjat köra dit lite saker men vi får inte göra någon form av reparation innan köpet är klart. Det är den  nuvarande ägaren, Gaetano, som står risken om det skulle hända oss något och det vill han inte.

I fredags började vi att skörda oliver från det träd som står mitt framför huset och som vi har bestämt ska bort. Alla träd uppe vid själva huset ska bort. De skymmer utsikten och är allmänt dåliga dessutom. Det är två olivträd som ryker och i vanliga fall när man skördar oliver har man en kratta som man drar utefter grenarna så att bären ramlar ner på nätet man lagt ut under trädet. Eftersom vi ska ta bort träden så klipper eller sågar vi helt sonika av alla grenar. Det går en del oliver till spillo men det är väl smällar man får ta så här i början. Ett av träden har nu bara stammen kvar. Lars klipper och sågar och jag river ner oliverna i plastbackar. Vi har fått låna 4 backar och 2 nät av Gaetano. Igår blåste det så mycket så det var lite besvärligt att få näten att ligga där vi ville ha dem men idag har det gått bättre. Vi hade en lite annan strategi idag. Vi har fram till nu fått ihop 2,5 back och kommer nog att fylla upp alla 4 och kanske lite till. Det ligger en säck i garaget som vi kan använda om inte backarna räcker till.

När alla oliver är nere ska vi köra iväg dem till ett fratolio där de pressar oliverna och vi får olja tillbaka. Vi har inte fullt klart för oss hur betalningen sker men det verkar som om fabriken tar 20 % av oljan som betalning. Vi får väl det klart när det är så dags :)

Fortsättning följer.......
Första backen på gång

Gaetano kom och såg till oss en stund och hjälpte mig lite

Ett olivträds undergång


onsdag 14 oktober 2015

Dyrt dopp


Baia di Riaci 1 juli 2014
Jag var ute för ett riktigt äventyr i förra veckan nere vid vår strand här i Coccorino. Det gick höga vågor och inte ens Lars ville bada. Han stod bara i vattenbrynet och vågorna skvätte ner honom totalt. Efter ett tag lugnade det ner sig och jag och Gisela, en tyska som vi känner, bestämde att vi skulle våga oss på ett dopp. Jag kom i men när jag skulle upp igen så kom en stooor våg och slog ikull mig. 

Det var läskigt! Jag gillar ju inte att bada när det går vågor men de såg ut att ha lugnat ner sig betydligt när jag gick i för att bara ta ett snabbt dopp. Det är ju inte direkt djupt innan man kommer ut en bit och jag var bara ut 3-4 m från stranden och simmade in tills det var var ca 30 cm djupt och skulle ju precis resa mig upp när vågen golvade mig totalt. Bikinin var full av sand och glasögonen åkte av och ut i havet. 

Det är ju tur att man har ett par gamla i reserv, tänkte jag. När jag stod och förberedde middagen ringde det på dörren och Gisela kom med glasögonen. De hade kommit upp men nu var väldigt repade. Vi tog med glasögonen till optikern i Vibo och han sa att det inte gick att slipa utan de måste byta glas. Vi jämförde min havsslipade båge med en ny och jag insåg att det behövdes en ny båge också. Så mitt dopp gick på ca 460€. 

Hädanefter kommer jag alltid att bada utan glasögon (om det inte är stiltje förstås) även om jag riskerar att inte se varken maneter eller annan skit i vattnet. Får väl skicka ut en spejare innan jag själv kliver i. Spejare = maken 😊

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...