måndag 25 juni 2012

E de konstigt att man längtar bort ibland?

Man får försöka leva på att det i a f var vackert väder på midsommarafton...

Väderprognos Coccorino eller i Ricadi egentligen men det är bara en drive emellan :)

http://www.ilmeteo.it/meteo/Ricadi


måndag 4 juni 2012

Vi såg målsnöret men lyckade inte spräcka det


Onsdag 16 maj
Ska vi få köket idag??? Lars och jag gav oss iväg runt 7 för att köpa en ny toalettstol. Vi ska visserligen inte ge oss till att byta just nu men det är bra att ha den hemma när andan faller på.
Till frukosten fick vi tag i grova frallor. Det är inte något vanligt förekommande här nere. Jag kommer nog att baka lite själv när vi väl flyttar ner. Det är jättegott med vitt bröd men det är inte så mycket att tugga på. Mest luft. Av det som blev över gjorde jag en macka att ta med till stranden. 

Giovanni var på kontoret och vi fick pratat med honom. Han ska komma och titta på hur vi tänkt oss fortsättningen på vår renovering. Vi var in till möbelaffären och de sa att köket skulle komma kl 2 från Rosarno. Vi skulle få hem det i eftermiddag vid 5-tiden.

Glada i hågen åkte vi ner till stranden i Santa Maria. Solen sken och vinden från gårdagen hade avtagit. Ett dopp och sen åkte boken fram. Vi var på stranden runt 2 timmar innan vi åkte hem och jag lagade en Nasi goreng. 

Runt 6 kom vårt kök. Och om det tagit tid att få hit det så gick det vansinnigt fort att få det monterat. De kom, de skruvade och de åkte igen. Och återkommer i morgon med resten! Mao har jag fyra köksskåp men ingen diskbänk, fläkt eller bänkskivor. Och ingen garderob. Men jag hyser gott hopp. Vi ska på en båttur till Stormboli och när vi kommer hem runt 24 så kommer mitt kök att vara komplett. Hoppas jag.

Har även besökt Elmar och lånat hans dator och skrivare och fått ut våra boardingkort. Så nu är det bara kvar problemet att göra klart för taxichauffören när vi vill bli hämtade. Men det löser vi i morgon förmiddag.
Torsdag 17 maj
Lars ringde och beställde taxi till klockan halv sex på lördag morgon. Han pratade med chaufförens son och vi hoppas att beställningen gick fr Vi har tagit till i överkant för att vara säkra på att hinna även om han kommer senare än bestämt. Vi ska vara på flygplatsen senast halv åtta och det tar runt en timme och en kvart så vi bestämde att taxin skulle hämta oss kl halv 6.

Idag har vi tagit det lugnt. Åkte iväg till Tropea i god tid för att hinna köpa några burkar som jag ska ha på hyllorna i köket. Det blev tre stycken till att börja med. Sen var det att vänta tills det blev dags att gå ombord på båten till Stromboli. Det har blåst ca 10-11 m/sek idag så det var mycket gäss på havet. Havet slog in även över vågbrytaren i Tropea hamn. Vi var i valet och kvalet om vi skulle åka egentligen men hade inställningen att de inte åkte om det innebar någon fara. Och enligt prognosen skulle vinden avta mot senkvällen.

Strax före tre klev Klas upp på båten och pratade med skepparen. Det visade sig att turen var inställd. Så vi begav oss upp till reseföretaget för att få tillbaka vår handpenning. Där var det stängt till kl 16.30 så det blev mer väntan. Vi gick sakta genom staden och hittade en fin bok med många vackra bilder om Kalabrien. Och en karta i 1:50000 över provinsen Vibo Valentia, som vi tillhör. Den kommer att komma väl till pass i bilen. Alla farbara vägar verkar vara med.

På reseföretaget ville de att vi skulle ta en tripp med en båt i morgon i stället. Eller till Stromboli på söndag. Jag påtalade att vi inte kommer att vara kvar här utan vill ha våra pengar tillbaka. Det gick efter lite diskussioner. Fick samtidigt reda på att man kan åka med båten från Tropea till Stromboli och ta en övernattning där och sen båt tillbaka. Vi vill ju gärna testa det här med att bestiga vulkanen och se kaskaderna från höjden. 

Medan jag lagade till kycklinglår och sallad med bröd skruvade killarna upp hyllor på köksväggen. Sen väntade vi på att resten av köket skulle komma men det dök inte upp. Vi får väl gå iväg till dem i morgon och be att de kommer senast kl 6 eftersom vi ska iväg och äta och inte vill åka iväg för sent eftersom vi sen ska upp tidigt på lördag morgon.
Fredag 18 maj
Morgonfrallor inhandlades och sen tillbaka för frukost. Därefter bort till Lello och Massimo för att höra vad resten av köket tog vägen. Det visade sig att marmorskivan hade spruckit när de skulle såga ut hålet (tro't den som vill - här sågar de ju inte så ofta i marmor) och de skulle få den på måndag eller tisdag. Sen skulle garderoben och diskhon komma lite senare också. Men fläkten skulle komma idag. 

Vi åkte iväg till Tropea för att byta ut två av burkarna vi köpte igår eftersom det var spricka i dem. Det var inga problem och jag köpte ytterligare en. Därefter åkte vi till Zambrione för att ev bada. Men vinden var fortfarande kall så nära vattnet. Och vågorna slog in tillräckligt mycket för att det inte skulle vara behagligt att bada.

På hemväg stannade vi till hos en bilmekaniker och frågade om han kunde serva vår bil så den är klar när vi kommer ner igen i augusti. Helt OK. Nu ska vi bara försöka få lackeringsfirman att köra dit den när de är klara med sitt jobb. Vi hade ju lite otur när vi var och hämtade vatten vid källan. Lars backade ner och kom lite för nära staketet så dörren på passargerarsidan blev lite intryckt och fick lite skråmor. Eftersom bilen ser i stort sett ny ut vill han gärna ha dörren fixad och de skulle ta ca 200€ för jobbet. 

Ett stop på billiga baren i Ricadi, avlämning av Klas och Berith och sen ner till S. Nicoló för att hämta rören för fläkten. Vi åt varma mackor till lunch och därefter hämtade vi vår fläkt som nu kommit och Klas och Lars började monteringen. Mycket spännande. När min "verktygstavla" kommit upp också så kändes det verkligen att vi nästan knutit ihop säcken. Vi har hunnit mycket på de här tre veckorna. Det som fattas har inte varit vårt fel. Möbelgubbarna ska fixa allt klart innan slutet av månaden. Vi har tidigare lämnat en nyckel till dem men den har tydligen Elmar hämtat. Och eftersom vi missade att gå tillbaka med en annan nyckel får jag maila dem att begära tillbaka den från Elmar.

En sista måltid uppe på Sambuco. Och sen lämnade vi bilen på lackfirman och gick de sista 300-400 meterna hem. Vi har köpt en ost med oss uppifrån Monte Poro och det finns korv kvar i kylen så jag har packat ner de olika produkterna lite här och där. Berith och Klas har köpt några porslinssaker som Lars och jag tar i våra väskor eftersom de i stort sett är tomma. Kvinnan på Sambuco (granne med osttanten) sa att hon inte tror att vi kan ta osten med oss på flyget. Jag tror hon har fel. Vi får se.

Fotade garderoben bland det sista jag gjorde för att komma ihåg vilka kläder jag har här nere

Så här såg köket ut innan vi började röja:



Så här ser köket ut idag:




söndag 3 juni 2012

2 av 3 (veckor alltså)


När man precis har kommit ner så känns det som om man har lång tid på sig innan man ska hem igen. Men så hux flux så går dagarna i raketfart och nu är det snart dags att bege sig norrut. Men vi har fortfarande 5 dagar att få färdigt köket på. Nu hänger inget på oss längre utan det är bara leverantörerna som kan krångla till det. 


Hela golvet är lagt och nu börjar vi se en ände på allt jobb. Vi har hållit på i två veckor och hunnit med fantastiskt mycket. Det har inte bara varit jobb utan vi har kopplat av också. Varit ute och sett oss omkring, badad, läst och löst korsord.
Idag åkte vi till Vibo på jakt efter en kaffemaskin och lite inhandling av basvaror så vi klarar de sista dagarna. Vi kan ju inte samla på oss för mycket färskvaror eftersom vi åker hem på lördag och stänger av kyl/frys och vatten. 

Men som steg ett var att försöka få betalat avgiften för att få vatten. Kommunen vill ha 230€ av oss för att de inte ska stänga av tillförslen och det får vi finna oss i. Det gick inte att betala på banken utan de hänvisade till posten och den var inte öppen :(

Idag fogade Lars golvet och jag tvättade rent det. Fast det behövs nog tvättas en hel del innan det är helt rent från fogmassa. Men det närmar sig slutet på slitet.


Tisdag 15 maj
Vaknade till en mulen dag med lite vind. Lars började med att tvätta klinker och efter frukosten storstädade vi huset. Alla hjälptes åt med dammsugning, golvtorkning och att damma. Tre maskiner med tvätt. Lars och jag sökte Giovanni utan resultat, vi vill prata om vad för dokument som behövs för att bygga takterrass och så vill vi även ta upp en öppning mellan rummen på nedervåningen och lite murarbete på utsidan.
Även Elmar försökte vi få tag på eftersom vi måste fixa incheckningen inför hemresan. Vi åkte till Joppolo och betalade avgiften för kontraktet på vattenmätaren. Sen vidare till Nicotera. Vi fick tag på två plastbackar + några glasflaskor med kork. Varje back rymmer 6 flaskor. Lagom att hämta 12 liter vatten åt gången i källan.

Nicoteras gamla stadsdel är mysig med massvis av prång och mycket backar och trappor. Jag minns förra året när vi skulle söder om Nicotera och körde fel och hamnade i den gamla delen med dess smala gator. Och nerför bar det hela tiden. Det är ju inte enkelriktat överallt heller och när vi kom på ett ställe där det var riktigt trångt och riktigt stor lutning så startade en stor mercedes och skulle uppåt. Men när vi kom i vår lilla peugeot så backade han snällt in på sin parkeringsplats vid huset igen för två bilar i bredd var inte att tänka på, knappt ens en gående och en bil. Och jag var förundrad över att han över huvud taget kunde ta sig fram där med sin stora bil.

Vi gick förbi en slaktare och stannade till och tittade in när han var i stort sett färdig med sin styckning. Han visade in oss i sin butik som låg vägg i vägg. Och där bjöd han på salami och berättade att han hade kontakter i Frankrike, Spanien, Tyskland och Argentina. Vi hade tänkt köpa med oss en bit salami men hann inte bestämma oss innan han hade lagt på en bit på ett papper, skurit några skivor och sen lade han på en bit n'dunja, som är en specialitet här nere, och packade in det och gav det till oss. Jag ville betala men fick inte. Han fick en kram ist.

Sen träffade vi på honom igen när vi gick i de små gränderna. Då var han på väg hem till siestan. Han talade då om att nästan alla husen var tomma just nu. Staden lever bara upp på 3 månader på sommaren - juli, augusti och september. 

Hemma igen dukade jag fram det vi fått av slaktaren tillsammans med bröd, pasta och en god pastasås som jag gjorde i förrgår.
Den gamla damen mitt emot som nu bor på ålderdomshemmet har en son som bor i Frankrike. Han är här just nu tillsammans med sin fru som är spanjorska. Hon går husesyn och är mäkta imponerad av vårt hus. Stora rum och framför allt gillade hon vårt kökstak. Hon pratar hela tiden och det låter lite konstigt, troligen en blandning av tre språk, spanska, franska och italienska. 

I morgon ska köksinredningen komma!

fredag 1 juni 2012

Flytande golv


Ingen dagen efter trots att Berith och jag delade på en karaff vin! Vi var bara lite glada och inte alls snurriga och tjatiga. I alla fall märkte inte vi någon större skillnad mot en kväll utan vin :)
På torsdagen fortsatte L och K med kakelsättningen. 
Metallarbetarna återtog sina arbetsuppgifter. Lite avkoppling med solbad på eftrermiddagen. Lars doppade sig. Men vi andra tyckte det var lite kallt i vinden. Berith satt och läste, Klas likaså och jag löste korsord. Och det var skönt där vi satt även om vi behöll kläderna på.

På kvällen blev väggen klar. Nu är det dags för golvet.
Bakade en tigerkaka + risgrynspudding av grötresten och den åt vi till kvällsmat.

Fredag 11 maj
Låg och läste länge i går kväll och släckte sist av alla en bit in på det nya dygnet. Trots det vaknade jag vid 6 och gick då upp för att se vad Lars, som alltid är uppe först, höll på med. Han skrapade bort fix mellan kakelplattorna. Ett rätt tyst jobb som inte störde oss andra sjusovare. 
Vi har våra rutiner. Lars är uppe först, sen jag, någon halvtimma senare, och då förbereder jag frukosten och sen kommer paret Linder som sover lite längre än vi. Efter frukost brukar Berith diska. 

Övervakare :-)
Lite dålig kvalité på fotot men resultatet av jobbet blev väldigt bra
Idag har det inte varit något arbete för den kvinnliga delen av arbetslaget. Den manliga har flytspacklat golvet. Sen bar det iväg till Vibo för att inhandla mer flytspackel eftersom det inte räckte hela vägen ut till trappan. Från Vibo vände vi bilen söderut för att bese Seminara som ska vara en ort där man gör lermasker. Vi åkte igenom Giaia Tauro där vi stannade och jag inhandlade en skitsnygg potatisstöt och ett rivjärn. Vi letade oss längre söderut men efter ett tag började jag fundera på om vi inte åkt för långt. Det är lite si och så med skyltningen här nere. Men när vi vänt så såg vi en skylt med Seminara i den riktning vi kommit från. Lars stannade vid en butik utefter vägen som hade lerfat och annat i keramik och vi köpte ett stort fat som gör sig snyggt med frukt eller bara som det är. Samtidigt frågade vi efter orten och fick veta att vi kört för långt tillbaka efter vår vändning! 500-700 m söderut igen och vi svängde av där försäljaren sagt men inte fanns det någon vägskylt inte. Men fram till Seminara kom vi och som vanligt kom vi i tid till siestan. Vi har inte anammat denna sed riktigt ännu. Måste lära oss att mellan 13.30 och 16.30 är nästan allt stängt! Nu tror jag inte det hade gjort någon skillnad för vi kunde inte se att det fanns någon verkstad där man tillverkade lermasker. Men vi hade ju redan köpt vårt fat så det gjorde ingenting. Och omgivningarna vi har kört igenom idag har varit helt fantastiskt vackra.

Tillbaka hemma igen lades den sista biten med flytspackel efter middagen, som idag  var en god köttgryta, och sen åkte vi iväg till stranden. Lars tog sig ett dopp igen. Därefter ut till fyren för att se solnedgången.



Idag, lördag, var det tänkt att vi skulle börja lägga klinker. Men det blev grovarbete i stället för de båda herrarna. Vi har pratat om att rummet under köket som är ett helt oinrett rum med jordgolv ska jämnas och bli en form sällskapsrum. Det ligger ju som en förlängning på entrén och sen ska vi ta upp en öppning in till rummet bakom garaget som också har jordgolv. Dessa rum har varit källarförråd eftersom det är svalt där även sommartid. Planen har varit att vi ska ta oss an dem när vi väl är installerade här nere. Vi måste ju spara något arbete och sen måste vi även verka på hur vi vill ha det. 

Lars har gjort en liten test för att se om det är mycket jobb med att få bort det som behövs för att golvet ska bli jämt. Idag lutar det rätt mycket från dörröppningen ut mot väggen. Det verkar vara mest lös jord. Det blev tydligen en liten diskussion mellan gubbarna och till slut frågade Lars Antonino om han hade en släpkärra eller typ traktorkärra han kunde ställa här utanför som man kunde lassa i massorna med. Lars hade tänkt att den lånade kärran kunde stå några dagar så kunde de jobba med det när de kände för det. 
Antonino sa att han skulle fixa att den kom på lördag eller söndag morgon. Så i morse kl 8 kom den, men inte en släpkärra utan den röda LASTBILEN! 
Det kostar ju att ha en bil stående så det var bara att sätta igång och bila, skyffla i hinkar och bära ut och tömma på flaket. Den kvinnliga delen av arbetskraften fick inte hjälpa till. Det tog ca 6 timmar och på den tiden fyllde de hela flaket på lastbilen. Det var tur att föraren hade satt en stopp under ett av bakhjulen och en sten under ett framhjul. Det är ju ändå en rätt brant backe , vår lilla gata. När Antonino och lastbilsägaren kom så blev de inte lite förvånade. Antonino är jätteglad att han får fyllet. Han hade frågat om han skulle hjälpa till men varken Lars eller jag tror att han hänger med i det tempo som våra gubbar har. Vi har hört Elmar beklaga sig. Han säger att Antonino pratar mer än jobbar. Det tar så lång tid att få saker klara när Antonino ska göra det.






Efter att bilen kört iväg var det till att få lite i magen. Det blev varma mackor på resterna av pannbiffarna och sen några med skinka och ost. Jag är så glad för min spis och ugn. Den fungerar fantastiskt bra. 

Vi var bjudna till Elmar på kalas eftersom han fyllde år i måndags. Vi hade köpt tre hekto svart te till honom som vi tagit med från Sverige, och två flaskor rödvin inhandlade i Italien. Han hade öppet hus och när vi kom var det ett tyskt par där som har bott här nere i fem år. Sen var det Elmars särbo Hanne och Elmars mamma, en pigg liten dam som är närmare 90 år. Där var även ett äldre italienskt par och en italiensk kvinna. Det blev lite rörigt när man inte förstod allt som sades men jag försöker hänga med när det pratas italienska. Alltid snappar man upp något ord här och något ord där men jag misstänker att man bara tror att man vet vad de pratar om och att samtalet i stället rör sig om något helt annat.

Vi var lite trötta efter dagen och stannade bara någon timme. Elmar kanske blev besviken men vi får försöka förklara för honom.

Lars och jag tog på oss arbetskläder igen när vi kom hem och fogade kaklet. Det blir så fint i mitt kök.

Söndag 13 maj
Så nu är det dags! Köksgolvet ska nu beklädas med det fina italienska klinker som vi fraktat med oss hemifrån Sverige. Jag har provlagt mönstret innan eftersom vi har köpt små glasbitar som ska ligga mellan fyra plattor. Men eftersom det innebär alldeles för mycket skära och passa in så har vi övergett den tanken och lägger det i vanligt rutmönster. Glasbitarna hamnar som en rad i dörröppningen mellan matsal och kök och mellan kök och toalett. Ungefär 3/5 blir lagt sen äter vi lunch, kotlett med ungstekt potatis (alla inser väl att jag gillar att laga maten i ugnen?), och nu iväg till Tropea. Vi ska kolla in båtturer till Stromboli. Men först badar vi. Det är varmt idag. Runt 26-27 grader och vattnet har nog börjat komma upp mot 20-21. 

Inne på informationen i Tropea köper vi biljett till "Stromboli by night" på torsdag. Det ska bli spännande. Vi kommer inte att göra någon nattklättring utan se vulkanen från havet när det blivit mörkt i stället.

Kvällsmat på Sambuca, agriturismon uppe på Monte Poro. Vi tar in var sin tallrik kallskuret och sen pasta i två olika smaker. Sen hem och ladda upp för morgondagen.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...