tisdag 29 maj 2012

Födelsedagsfirande


Vår andra vecka inledde vi med att åka till Totto och inhandla en stråmatta till badrumstaket. Det blev så bra i köket så vi bestämde att vi gör likadant på toa. Sen till bageriet och några frukostfrallor. Vi bestämde i går att det är en arbetsfri dag idag och även i morgon eftersom kaklet inte kan hämtas innan onsdag. Så efter frukosten drog vi iväg till Tropea och försäkringsbolaget. Men som jag redan berättat i ett tidigare inlägg så åker vi fortfarande oförsäkrade.

Vi fortsatte från Tropea till Pizzo. De är berömda för sin glass Tartufo. Här är ett utdrag från Aftonbladets nättidning 2010:

Tartufon – "alla glassars konung

1943 kom prins Umbero av hertigdömet Savoyen till stan för en militärinspektion. Pizzitani,  som Pizzoborna kallas, hedrade honom med den bästa mat de kunde frambringa.
Och det allra bästa sparade de till sist. I flera veckor hade stans glassmakare experimenterat fram en helt ny glass, tartufo. De visste att prinsen var svag för tryffel, en lokal höjdare från hans hemtrakt.
När prins Umberto väl hade avnjutit den kalabriska glassversionen av hans egen hemtryffel utbrast han: ”Detta är alla glassars konung!”.

Lars hade missuppfattat det här med Pizzo och trodde att de var berömda för sin glass rätt och slätt och blev väldigt besviken för den glass han köpte var vattnig och inte alls särskilt god. Berith köpte en tartufo och vi andra fick ett smakprov och visst var den god. Men om den är värd dubbelt så mycket som en vanlig glass vet jag inte. Men jag är ju ingen älskare av glass heller så jag är ingen bra referens. Den är väldigt söt och mäktig.

Vi tog vägen om Vibo men på måndagar öppnar köpcentret först kl 15 fick vi lära oss. Så då blev det Coccorino igen och där åkte, trots besked på morgonen om arbetsfri dag, arbetskläderna på på herrarna. Själv tog jag itu med dagens mat som blev en paj på lite rester. Där fanns båda pasta carbonara och kycklinggryta med ost och broccoli. Den blev väldigt god.

Stråmattan hamnade i badrumstaket. Jag tvättade bilen och Berith tvättade köks- och ytterdörr och sen badrummet. Det blir lite skräp efter uppsättning av stråmatta, iaf när man sätter den i taket. Här nere används den först och främst som vind- och solskydd .
Kaffe och drink på baren, en snabb kik in i möbelaffären (ff negativt besked) och sen en trevlig promenad på en ny slinga som nog är ca 2,5 km. Och sällskap av en hund hade vi hela vägen.

Berith och jag har förbud att jobba med staketet även på tisdag. Vid elva vill vi ha kaffe och går bort till baren. Träffar på Lello för första gången sen vi kom ner. Det har annars bara varit hans bror Massimo som varit i möbelbutiken. Lello var på väg in i bilen och ville inte stanna men Lars fick ut honom och vi gick tillsammans in i buktiken. Massimo såg så där lagom nöjd ut när vi kom in. Lello ringde och hörde sig för angående våra köksskåp. Han återkom och sa något om upptaget och 20 minuter. Så vi bänkade oss bland köksmöblerna och väntade. Till slut fick vi ett besked och det var inte roligt! 7 dagars väntan till. Det blir på håret om det nu är det sista beskedet. Jag funderar över om skåpen inte är tillverkade ännu, om de inte har några på lager och har fått beställningen precis nu. Men så kan det ju inte vara.
Lars spelade ut hela registret och visade sin besvikelse och missnöje. Han skulle nog kunna slå sig på amatörteater :)

Vi gick och tog ett glas öl/kaffe och sen hem igen. Antonino kom på eftermiddagen och vi åkte ner till kommunkontoret i Joppolo för att fixa med övertagande av kontraktet på vattenmätaren.

Onsdag 9 maj
Klas fyller 69 och firas med risgrynsgröt till frukost. I vanliga fall äter vi flingor, mjölk och nybakade frallor. Men jag vet ju att Klas gillar risgrynsgröt och det blir gröt i stället för en tårta ;-)

Sen får herrskapet Linder vara i fred lite medan Lars och jag åker iväg för att hämta vårt kakel. Vi tog vägen om Totto för att byta ut några kontakter som var fel och köpa lite färg. Sen  ner till Santa Domenica och kakelkillen. Jovisst hade han vårt kakel. När vi kom till fix och fog hade han däremot inte något sådant utan det var att åka tillbaka till Totto, men det är ju på vägen hem så det var OK. Jag smilade upp mig mot killarna (gubbarna) där inne och sa HEJ IGEN! (på svenska naturligtvis). Det är oftast tre killar i butiken och en av dem är väldigt nyfiken på Sverige och vårt klimat, ord mm så han förhör oss ibland om det. Vi fick fix och fog till både vägg och golv så nu ska vi få gjort det iaf. Väggarna är ju inte helt raka så Lars har förvarnat mig om att det kanske inte blir helt jämt eftersom jag har valt stora kakelplattor, 45x20. Men det är ju ett gammalt hus och jag vet att han gör det så bra som det går att få det. Jag är inte det minsta orolig.

Det blir lite problem när han kommer fram till armaturen. Det visar sig att det inte går att använda den armatur vi köpt. Avståndet passar inte mellan gammalt och nytt. Så vi får åka på rekogniseringsresa för att hitta två snygga kranar i stället. En till varmvattnet och en till kallvattnet. Lite originellt, men det kan ju bli riktigt bra. Just nu har vi bara ett provisorium med rörbitar och avstängningsventiler.

Halva väggen med kakel avklarades idag. Berith har börjat grunda sitt staket och vad gäller mitt staket börjar jag se slutet på slipandet.

På kvällen åkte vi iväg till Sambuco och firade Klas med att bjuda honom och hans fru på middag. Vi tog in en tallrik med husets kallskurna, lufttorkad skinka i tre olika varianter och salami samt lite ost. Till huvudrätt valde jag lamm (som vanligt) och de andra tog biffstek. Till det hemmagjorda pommes frites och en blandad sallad. Och så kaffe och tiramisu till efterrätt. 1 karaff vin (1 liter), vatten och fanta. Notan slutade på 60€, ca 550:- för fyra personer!

söndag 27 maj 2012

Första av tre (veckor alltså)


Fredag 4 maj
Lars och jag åkte iväg för att hämta kakel och byta ut de stråmattor vi trodde var 2,5x4 när vi köpte dem. Det visade sig att de bara var 2x3. Nu blev det en 2,5x4 och en på 1,5x3 i stället. Sand till gjutning och skruvar av olika sorter åkte med när vi ändå var där. Kakel fick vi inte tag på eftersom kakelkillen har semesterstängt till den 8 maj. Men han har via mail meddelat att kaklet finns på plats hos honom så det är bara att vänta några dagar till. Men vi har att göra så det går ingen nöd på oss.

På eftermiddagen gjorde vi en utflykt till golfbanan som ligger på slätten nedanför berget Monte Poro och strax utanför Nicotera. En greenfee kostar 30€. Vi tog en väg som vi nog trodde skulle leda hem men säkra var vi inte. Vi hade glömt kartan hemma. Å andra sidan så är kartan bara i 1:200 000 och då ser man ju inte alla vägar. Men vi måste ju chansa lite och samtidigt se oss om i trakten. Vägen bar uppför igen och det var många fina vyer. Ett litet samhälle såg ut att hänga sig fast på bergssluttningen. 

När vi åkt igenom byn tog det inte lång tid innan vi var uppe på en väg som vi kände igen. Nästan hemma! På väg ner igenom Spilinga fick vi se en fantastisk solnedgång. En riktigt höjdpunkt på dagen.


Lördag 5 maj
Tvättmaskinen har gått varm idag. I kväll får vi sova på rena lakan. Oavsett om vi har sovrummet längst från allt damm och bröte i köksregionen så känns det ändå skönt att få rent i sängen. Klockan åtta åkte vi till Tropea för att kolla in marknaden i Tropea. Lars köpte två strandstolar. Själv handlade jag en bakform och en vaxduk. Vi fyller på grönsaksförrådet också. Sen iväg till Conad för att handla färskvarorna. Berith och jag fortsatte med vårt metallarbete på balkongerna. Det börjar bli riktigt tråkigt nu. Ett litet avbrott fick vi när det var dags för takläggning i köket. Gubbsen kapade den i rätt bredd ute på vägen och sen fick via alla hjälpa till att hålla upp stråmattan med hjälp av långborstar och golvmoppar med teleskopskaft medan Lars stod på stege och fäste fast den mot det gamla taktet. Vi åt en lättlunch och sen drog vi ut för att titta på Coccorino beach, Santa Maria beach och sen till Tropea för att äta pizza. Restaurangen vi valt har 500 olika pizzor. Vi tog in 4 olika som vi delade mellan oss. 

Söndag 6 maj
Efter frukosten satte vi igång med målning av köksväggar.Tre väggar är ljust, ljust grå och den fjärde går i turkos. Färgen har vi valt utifrån det draperi som ska upp och avgränsa tvättutrymmet och toan. Klas kopplade elet. 

Vi packade sen ryggsäcken med badkläder och drog iväg till Santa Maria. Havets temperatur är ca 19 grader. 

Idag hade jag fritt från spisen och Berith lagade maten. Efter disken var avklarad så gick vi ut och tog en kvällsfika  (= vin till damerna och kaffe till herrarna) på trattorian. 

onsdag 23 maj 2012

Medusa


Onsdag 2 maj
Idag var vi till Elisa och handlade cement och sen har gubbsen gjutit ovanför trappan. Elisa hade inget nät som behövdes som förstärkning i cementen men våra män är väldigt händiga och riktiga problemlösare. I kökstaket har det hängt ett armeringsjärn som man nog haft och hängt korvara mm i och de har Lars sparat "för man vet aldrig när man kan behöva ett". och nu kom detta väl till pass. 

Vi tog oss en promenad under den tid alla andra här nere tar sisesta. Tänkte visa vår fina badvik. Det är en rejäl promenad. Nog runt 3-4 km mest nerför. När vi kom fram till vägens slut kom det upp två killar som hade fiskat. Den ena var alldeles svullen på överläppen och han hade fått en allergisk reaktion av en manet - Medusa, en rödmanet. Men den såg mer ut som en äcklig rödlila liten äcklig sak i vattnet. Och fullt av dem var det också. Vi hade tänkt bada men det visade sig att det var fullt av dessa maneter nere i viken. Vi satt där nere en stund och sen blev det en lång tung promenad upp igen! Ont i tårna nedför och skoskav uppför. Och varmt var det.





Bakade en sockerkaka och det var första gången jag lyckades med det. Har bakat både det ena och det andra och fått bra resultat men aldrig riktigt bra när det gäller vanlig sockerkaka. Och nu bakade jag dessutom utan något recept.

Antonino tittade in och sa att han kommer i morgon bitti kl 8 för att hämta upp byggavfallet. De kommer väl med någon liten kärra som kommer fram i vår lilla gränd. Man kan inte köra med bil där men en sån där trehjuling, Piaggio, går nog att få in där.






Torsdag 3 maj
Antonino och hans yngste son Salvatore kom faktiskt lite före utsatt tid. Och de kom med en lastbil som de backade upp utanför garaget. Lars och Klas stod i "skräprummet" och lassade allt som vi slängt i en hög där i hinkar som Antonino och Salvatore tömde på lastbilsflaket. Det var allt som vi rivit från golv och väggar, några dörrar och lite annat skräp som till slut fyllde hela flaket. Två timmar tog det och sen bjöd vi på svenskt kaffe och sockerkakan jag bakade i går. Antonino sa att vi skulle komma till honom i morgon och hämta mer ägg så jag kan baka mer goda kakor.
Jag har letat efter jäst i butiken men inte hittat annat än de här färdigblandade påsarna med bakpulver och vaniljsocker. Jag får ta med mig lite torrjäst nästa gång vi åker ner och baka lite bullar.

Efter att lastbilen åkt iväg slängde vi ner alla arbetskläderna i tvättmaskinen, ställde oss själva i duschen (inte samtidigt förstås) och åkte bort till Elmar och knackade på. Vi skulle till kommunkontoret i Joppolo och behövde veta vad dokumentet som vi måste ha för att kunna införskaffa en bilförsäkring heter. Han förklarade och bjöd in oss till födelsedagsfest helgen efter. Vi tackade och åkte sen iväg till Joppolo. På kommunkontoret fick vi beskedet att återkomma i morgon kl 8. 

Nästa stop blev hos Totto där det inhandlades lite spackel och några kontakter och så ner till Grottecelle. Det är en badstrand som jag misstänker är fullknökad på sommaren. Där får man t.o.m. betala p-avgift. Och det är dyra barbesök. Det vet vi sen förra året när vi tog oss lite att dricka efter att ha försökt hitta rätt till lägenheten som vi hyrt. Det var dubbelt så dyrt som på vår bar hemma i Coccorino. Men alla vet ju att turister inte har så mycket val utan tar upp plånboken och betalar så varför inte passa på och få in lite i sin egen hushållskassa :-). 

Hemma i byn igen tittade vi in i möbelaffären för att förhöra oss om köksskåpen och garderoben. Men se de hade inte kommit ännu. Och vi får ingen ordning på när de kommer heller annat än att allt kommer samtidigt. Ja ja vi får se om det blir färdigt kök innan vi åker hem eller om vi får montera när vi kommer ner i augusti igen. Vi åkte hem och jag fixade mat medan de andra kopplade av. Idag blev det en italiensk vardagssoppa med bröd till. Berith diskade och hängde tvätten.

Killen från Hörmann kom och måttade på garageport och jalusier. Han har hållit ord och både ringt och kommit som han lovat. Så vi har hoppet uppe att det ska lösa sig med resten också.

Lars tog på sig de nytvättade arbetskläderna och spacklade där det var bilat för eldragningen. Resten av kvällen kopplade vi av. 

tisdag 22 maj 2012

Måste man ha rubrik?


30 april
Solsken och en dagstemperatur runt +25. Efter frukost åker arbetskläderna på. Berith börjar med sliparbetet som ska göras på balkongräckena. Vi har ett drygt jobb framför oss men tre veckor på oss att få det färdigt.










En balkong färdig. Den andra blev färdig dagen innan vi skulle åka hem. Mycket tack vare Beriths envishet. Hon ville att det skulle vara fint när när vi kommer tillbaka igen i augusti. Tack, Berith, du är en sann vän och har gjort ett storartat arbete.

Klas har fått i uppdrag att bila bort en del av dörröppningen mellan köket och matsalen. Eftersom väggarna är mellan 30-40 cm kunde det fungera med att fasa av en bit och få en bättre passage. Men när han börjat så såg han att öppningen varit större från början, det var en träbjälke hela vägen. Så det blev en större öppning än vad som var tänkt men det ser ut att bli jättebra. Lars tog fram stora maskinen och bilade väggar och golv där eldragningen skulle göras. 

Gud så mycket gammal cement dammar! All man tar i känns fett och torrt på samma gång. Och det ligger ett fint lager över allt. Inte har vi mycket möbler, bara ett nytt matbord och fyra stolar och sen en gammal tingest som blivit kvar efter de tidigare ägarna. Den har jag klätt med papper på de öppna ytorna och där står det glas och tallrikar. Inne i skåpet, som är lite sunktigt, förvarar jag ett strykjärn, värmeljus, toapapper och schampo. Sen har vi ett skåp som vi tagit med hemifrån. I det har jag bestick och lite köksutrustning. På det skåpet ligger en marmorskiva som jag har som arbetsbänk. Primitivt så det förslår men det fungerar.

Halv tolv la vi ner jobbet, tvättade av oss och begav oss ut till "Totto". Det är en butik som har allt = tutto ;-)

Vi köpte stråmatta, som vi tänkt ha i kökstaket (för att slippa allt jobb med att göra rent det från sotet), en köksarmatur, sax, hörselkåpa, borr och rollers. Stråmattorna var 2,5x4 m så det blev två rullar som vi stuvade in i den lilla bilen. För att kunna klara av att stänga bakluckan fick jag lägga mig i Beriths knä. En syn för gudarna! 

Hem igen och lasta av sen iväg för att solbada i Briatico.  Från Briatico till Vibo för att inhandla matvaror för resten av veckan och passade även på att köpa två säckar med flytspackel. 

På väg till Vibo stannade vi till vid en vägbutik som det finns gott om här. Grönsaker och frukt till bra pris.

Lars har suttit på kvällarna den senaste månaden och surfat och tagit fram två broschyrer med materialinfo, en på svenska och en på italienska. Den har kommit väl till pass. Dessutom har han sparat ner en massa bilder som han visar när det är svårt att förklara.

Vi har bestämt att vi inte bara ska jobba, det ska vara semester också men vi fick ett ryck och gjorde färdigt med att riva ner dörröppningen och bila för att få in elet i väggarna. Det blev en lång arbetsdag men det var ju bra att få det som dammar ner mest klart på en dag. Och damm blev det. Det blir till att storstäda i morgon.

Tisdag 1 maj
Idag är det helgdag och butikerna är stängda. Men vi började med att dammsuga, damma och torka av överallt. Och lite skrapande på balkongräcket också. Berith och jag sköter disken tillsammans. En diskar och en torkar. Eftersom vi inte har något kök får badrummet duga till både tvätt av porslin och kroppar - dock inte samtidigt.

 Eftersom det är söndag har jag gjort en potatisgratäng och till det.karrékotlett. Det var premiär för användningen av ugnen och potatisgratängen blev väldigt lyckad, nog den bästa jag gjort någonsin. Måste vara ingredienserna, rödlöken och potatisen ;).  Berith fick sprita ärtorna vi köpte igår och det var första gången jag åt så färska ärtor. 

Efter maten åkte vi till Tropea och där var det fullt av folk. Vi tog kaffe på en Gelateria. Lars och Klas beställde var sin pistachglass. Och det kom in en stor skål med glass med två små rån fyllda med vaniljglass. Det är sällan jag sett Lars så mätt att han nästan inte orkat äta upp glass. Men det var förstås den goda potatisgratängen som han bottnat ordentligt med.
Väl hemma igen skulle vi flickor förbereda kontakterna som skulle in i väggen. Men jag var så trött så jag backade. Lars skulle visa Berith hur det skulle göras men det slutade med att han gjorde hela jobbet själv. 

söndag 20 maj 2012

för tre veckor sen...


Och försäkrat bilen fick vi INTE. Jo, vi hade kunnat försäkra den på Catolica försäkring men de ville ha 1235€ för 6 månader = 1/3 av vad vi gett för bilen! Så nu har vi kört oförsäkrat i tre veckor och det gick ju bra. Denna gången. Men varje gång vi sett en polisbil så har jag fått fladder i magen. Och vi har kommit på att de tydligen har kontroller varje fredag förmiddag på vägarna som bär in mot tätorterna. 
De flesta bilar i Italien har sitt försäkringspapper i vindrutan och jag har skrivit ner en massa olika försäkringsbolag som jag nu ska googla på för att ta reda på om vi kan få en billigare försäkring. På Catolica försvarade han sig med att det var vår första försäkring och att det var därför den skulle bli så hög. Men va f-n vi tillhör EU och man måste väl kunna tillgodoräkna sig alla sina prickfria år här i Svedala. Jag ger mig inte i detta fallet. Jag ringer ambassaden och frågar om det inte går via internet.

Vi har i alla fall blivit "folkbokförda" i Joppolo kommun, dit Coccorino och Coccorinello hör, och fått ett papper på det. Alltid någon framgång. Det tog oss ca 2 timmar och kostade runt 300 kr per person.
Mannen på kommunkontoret var så vänlig så. Lars hade ju ringt ambassaden och frågat vad vi behövde så vi hade förberett med alla de dokument som skulle till förutom vigselbeviset. Men det gick i alla fall. Han trodde på oss och skrev in oss som gifta ;-)










Jag har varit duktig denna gång och skrivit ner dag för dag vad vi har gjort. Det är inte klokt vad fort man glömmer. Det är tur att vi har bilder som kan påminna om en del. Men man tar ju inte kort hela tiden så något missar man nog ändå.
28 april 
Tid 20.10 temp +25 och början till skymning.Från flygplatsen tog vi bussen in till Bergamo. De har ett roligt system med biljetterna. Köper man dem inne på flygplatsen så är det halva priset mot om man köper dem på bussen. 

Hotellet vi bodde på ligger alldeles vid järnvägsstationen där även bussen stannar. En snabb avvaskning och sen ut för att fylla upp magsäcken. Fast först tog vi reda på om vi kunde få frukosten tidigare än normaltiden eftersom vi skulle ta bussen tillbaka till flygplatsen kl 7 nästa morgon. Men det skulle inte gå. Förklaringen var att de inte hade något eget kök utan fick frukosten levererad på morgonen.

Vi hittade en pizzeria som hade en takaltan och den prövade vi. Det visade sig att det var typ självservering. Vi var ju inte jättehungriga så bestämde att vi skulle dela på två pizzor. Jag beställde två stycken och Lars lade till att vi ville ha lite pommes frites. Han tänkte att vi kunde smaska på dem under tiden pizzan blev färdig. Fast det fick vi inte. 
Vi betalade och satte oss ute på terassen. När de ropade upp vårt nummer gick Lars och jag in och hämtade pizzorna. Döm om vår förvåning när vi upptäckte att det som skulle vara pommes frites var pommes frites men de låg på en pizza som det även var korv på. Snabbt bestämde vi oss för att den pizzan kunde vi äta till frukost. Så Klas fixade en burk att lägga den i. Sen bar de av upp mot den gamla staden. Vi åkte Funicolare, en snedbanelift och kom en bra bit upp ovanför det moderna Bergamo. Vi flickor tog ett glas rött medan pojkarna mumsade i sig en pistachglass.

29 april
06.00 temp ca 20. Planet lyfte kl 8.30 och vi landade på Lamezia 10.05. Busskytteln in till centralstationen. Vi har aldrig åkt tåg ner till Coccorino från Lamezia tidigare och tyckte det var en bra idé eftersom det går ungefär lika fort men är mycket billigare. En biljett kostar 3.20€. Tåget var ett sk "snälltåg" och stannade vi varje liten station. Och när vi kom till Ricadi, där vi skulle gå av, så ropade lokföraren ut det i högtalaren. Ja, inte att vi skulle av men att vi var framme i Ricadi. 
Det stod en liten minibuss och väntade på kunder och efter lite prutande fick vi åka hem via Capo Vaticano, där han släppte av två tyskar som också hade kommit med tåget och som troligen skulle till badstranden men som han talade om vägen till utsiktspunkten för i stället. Lite kul det här med språkförbistringen som är när man inte kan landets språk. Vi frågade chauffören vad det skulle kosta att bli körda till flygplatsen när vi ska hem. Det blir tidigt på morgonen och då kan vi inte ta tåget. Han vill ha 80€ men att hyra bil en väg kostar runt 130€ så det blir nog en taxi. Vi ska ringa dagen före vi ska hem igen och göra upp om tid. 

Klas och Berith var nu vansinnigt nyfikna på vårt hus. Och jag var naturligtvis nyfiken på om vi fått något levererat som stod i hallen. Men icke!
Efter en enkel måltid blev den en promenad i Coccorino och naturligtvis ett depåstop på baren. Vi stannade också till i möbelaffären och fick reda på att det är helg precis som hemma och leverans ska ske på onsdag eller torsdag. Med det får vi nöja oss. Detta är Kalabrien inte Sverige. Mycket av charmen ligger ju i detta beteende.

forts. följer

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...