Avstängd el

Ja det var vi när vi kom ner till vårt hus en torsdag i slutet av augusti. Det var runt halv nio på kvällen så skymningen hade fallit. Men vi har tur som har gatubelysning både på fram- och baksidan av huset så vi hade ledljus i alla fall. Det var varmt, runt +30, så vi hade ju helst velat sätta på kylskåpet men nu fick vi klara oss ändå. Och kommunalt vatten har vi och gasolspis så vi var inte helt strandsatta. Visserligen fick vi duscha kallt på morgonen eftersom varmvattenberedaren går på el. Det är märkligt att man tycker det är obehagligt att duscha i 15-gradigt vatten trots att man svettas :)

Vi hade en räkning från Enel i brevlådan och den skulle varit betald senast den 14 augusti, ca 9 dagar innan vi kom dit. Så på fredagsmorgonen efter en mager frukost tog vi med oss brevet till Hotel Royal där ägaren pratar lite engelska. Han sa att vi var tvungna att åka till posten och betala räkningen och om vi kom tillbaka lite senare på dagen skulle hans son hjälpa oss att lösa problemet med Enel för att de skulle sätta på strömmen igen. Men det var inte så lätt. Jag vet inte vad sonen heter, kommer inte ihåg ens om han sa det men vi kan kalla honom för Matheo.

Matheo faxade iväg vår betalda räkning och ringde upp Enel. Sen började han skriva en massa poster och lade på luren. Det visade sig att det var tre räkningar som inte var betalda. Och vi hade inte fått någon av dem! Brevlådan vi satte upp innan vi åkte hem till Sverige i våras innehöll endast den räkning som vi nyss betalat. Nu sa Matheo till oss att vi skulle åka till "Bar on the road" i Joppolo och betala dessa tre räkningar. Då betalas de direkt via internet och Enel kan se att pengarna har kommit in. Vi åkte då på nytt till Joppolo, betalade knappt 160 € (en av räkn. var på 85 € och gällde påslagning av elen när vi bytte ägare av kontraktet, resten var den ström vi förbrukat sen årsskiftet). Tillbaka till hotellet och Matheo ringde upp Enel igen. Men nu visade det sig att den första räkningen, den som vi betalat på posten tidigare under dagen inte skulle synas i deras listor förrän på måndag!

Så vi fick vackert nöja oss med det. Fredag, lördag, söndag och halva måndagen var vi utan el. Det är tur att det finns barer, trattorior mm så vi behövde ju inte svälta.

Måndag sista veckan fick vi ytterligare två brev från Enel. Det var en räkning på 85 €. Ny påslagning av elen! Det andra brevet var ett kontrakt som vi skulle skriva på. Vi har ju inte skrivit något kontrakt med dem tidigare utan det är förra ägarens son som fixat att räkningarna skulle komma till oss. Och en av dem kom ju fram men var de andra tagit vägen vete f-n.

Nu skrev jag i alla fall i att vi vill ha räkningarna till vår adress i Sverige och sen har jag gått och undrat om det skulle fungera. Men den kom häromdagen och jag har nog aldrig blivit så glad för en räkning. Vi vill ju inte gärna stå utan el när vi åker ner nästa gång.

Ingen skillnad när det gäller det offentliga

I våras var vi till kommunen i Joppolo och fick var sitt dokument som talar om att vi är inskrivna i kommunen. Där står också vilken adress vi bor på men det hade vi inte förstått för det står inte via xxxx utan Contrada xxxx och att det var en adress förstod vi alltså inte. Detta uppdagades först efter att vi nu i slutet av augusti var till kommunen igen för att få var sitt ID-kort med bild och allt. Och där står alltså att vi bor på Contrada xxxx! Nu tror ni att det ställde till det för oss. Och det gjorde det. Vi gick tillbaka till damen som fixat ID-handlingen och påpekade att vi inte bor där utan på Via xxxx och hon blev först alldeles perplex och bad sen att få titta på det dokument som vi fick i våras. Och så insåg hon att det inte var hon som gjort fel utan det var herren på 2:a våningen. Puh! sa hon och sen sa hon att vi måste få det ändrat av honom. Men det gick inte nu för han var i Rom och skulle komma tillbaka på fredag.

Fredag kom och gick och först på måndag återvände vi till kommunkontoret. Men inte fanns den gode herren där inte. Kollegan han delar rum med talade vänligt om för oss att han hade semester och kom tillbaka först den 10 september. Så den 10 september blev det ännu en resa till kommunkontoret. Det är tur att det bara är drygt 5 km, även om vägen dit är kurvig så går det relativt enkelt att ta sig dit.

NU hade han kommit och han tog vänligt emot oss och efter att vi förklarat vårt ärende så tog det honom ungefär 45 minuter att ändra i datorn och sen skriva in på vårt dokument att vi bytt adress. Så nu har vi i alla fall hamnat på rätt gata. 

Vi gick ner en våning och in till damen med ID-handlingen som var lika perplex denna gång vi kom till henne. Det verkade som att hon inte kom ihåg vad det rörde sig om. Och det är klart, det kommer säker dumma ”stranieri” som knappt pratar italienska till henne varje dag med dumma frågor!

Nu tog hon våra ID-kort och gick upp till 2:våning till mannen som skriver in folk i kommunens bok. Och sen dansade hon ner till oss igen och talade om att det kvittade vilken adress det stod i ID-kortet. Så var det med det.

Men jag vet att det kan vara minst lika besvärligt här i Svedala när man ska ha kontakt med det offentliga så jag tar det med ro. 

Är det maj eller Juli???

I Sverige visar kalendern att det är den 12 juli. Vi fick veta att resten av vårt kök skulle bli klart innan slutet på maj. Så idag är det troligen sista maj eller första juni i södra Italien. För idag fick vi beskedet att diskho och marmorskivorna är monterade. Nu ska bara rörmokaren dit och fixa slang mellan ho och ner i avloppet. När vi åker ner nästa gång ska jag ta mått för att sy ett skynke att ha framför diskhon, lika som gardinen som hänger som avskiljare till tvätt/badrum.

Även garderoben kom och ytterligare två matsalsstolar och två barstolar som vi ska ha i köket. Så nu är det bara att gå vidare med nästa fas. Det blir matsalen som ska målas och så ska jag börja leta efter ett stort vitrinskåp, eventuellt tvådelat eftersom vi har högt i tak. De flesta jag sett är under två meter och vi har runt 2.80 till tak så det kommer att se lite fjuttigt ut om det är för lågt.

Garderoben har fått en tillfällig plats men det blir bra att få en förvaring i stället för den tillfälliga tyggarderoben vi haft hittills.

E de konstigt att man längtar bort ibland?

Man får försöka leva på att det i a f var vackert väder på midsommarafton...

Väderprognos Coccorino eller i Ricadi egentligen men det är bara en drive emellan :)

http://www.ilmeteo.it/meteo/Ricadi

Vi såg målsnöret men lyckade inte spräcka det

Onsdag 16 maj

Ska vi få köket idag??? Lars och jag gav oss iväg runt 7 för att köpa en ny toalettstol. Vi ska visserligen inte ge oss till att byta just nu men det är bra att ha den hemma när andan faller på.

Till frukosten fick vi tag i grova frallor. Det är inte något vanligt förekommande här nere. Jag kommer nog att baka lite själv när vi väl flyttar ner. Det är jättegott med vitt bröd men det är inte så mycket att tugga på. Mest luft. Av det som blev över gjorde jag en macka att ta med till stranden. 

Giovanni var på kontoret och vi fick pratat med honom. Han ska komma och titta på hur vi tänkt oss fortsättningen på vår renovering. Vi var in till möbelaffären och de sa att köket skulle komma kl 2 från Rosarno. Vi skulle få hem det i eftermiddag vid 5-tiden.

Glada i hågen åkte vi ner till stranden i Santa Maria. Solen sken och vinden från gårdagen hade avtagit. Ett dopp och sen åkte boken fram. Vi var på stranden runt 2 timmar innan vi åkte hem och jag lagade en Nasi goreng. 

Runt 6 kom vårt kök. Och om det tagit tid att få hit det så gick det vansinnigt fort att få det monterat. De kom, de skruvade och de åkte igen. Och återkommer i morgon med resten! Mao har jag fyra köksskåp men ingen diskbänk, fläkt eller bänkskivor. Och ingen garderob. Men jag hyser gott hopp. Vi ska på en båttur till Stormboli och när vi kommer hem runt 24 så kommer mitt kök att vara komplett. Hoppas jag.

Har även besökt Elmar och lånat hans dator och skrivare och fått ut våra boardingkort. Så nu är det bara kvar problemet att göra klart för taxichauffören när vi vill bli hämtade. Men det löser vi i morgon förmiddag.

Torsdag 17 maj

Lars ringde och beställde taxi till klockan halv sex på lördag morgon. Han pratade med chaufförens son och vi hoppas att beställningen gick fr Vi har tagit till i överkant för att vara säkra på att hinna även om han kommer senare än bestämt. Vi ska vara på flygplatsen senast halv åtta och det tar runt en timme och en kvart så vi bestämde att taxin skulle hämta oss kl halv 6.

Idag har vi tagit det lugnt. Åkte iväg till Tropea i god tid för att hinna köpa några burkar som jag ska ha på hyllorna i köket. Det blev tre stycken till att börja med. Sen var det att vänta tills det blev dags att gå ombord på båten till Stromboli. Det har blåst ca 10-11 m/sek idag så det var mycket gäss på havet. Havet slog in även över vågbrytaren i Tropea hamn. Vi var i valet och kvalet om vi skulle åka egentligen men hade inställningen att de inte åkte om det innebar någon fara. Och enligt prognosen skulle vinden avta mot senkvällen.

Strax före tre klev Klas upp på båten och pratade med skepparen. Det visade sig att turen var inställd. Så vi begav oss upp till reseföretaget för att få tillbaka vår handpenning. Där var det stängt till kl 16.30 så det blev mer väntan. Vi gick sakta genom staden och hittade en fin bok med många vackra bilder om Kalabrien. Och en karta i 1:50000 över provinsen Vibo Valentia, som vi tillhör. Den kommer att komma väl till pass i bilen. Alla farbara vägar verkar vara med.

På reseföretaget ville de att vi skulle ta en tripp med en båt i morgon i stället. Eller till Stromboli på söndag. Jag påtalade att vi inte kommer att vara kvar här utan vill ha våra pengar tillbaka. Det gick efter lite diskussioner. Fick samtidigt reda på att man kan åka med båten från Tropea till Stromboli och ta en övernattning där och sen båt tillbaka. Vi vill ju gärna testa det här med att bestiga vulkanen och se kaskaderna från höjden. 

Medan jag lagade till kycklinglår och sallad med bröd skruvade killarna upp hyllor på köksväggen. Sen väntade vi på att resten av köket skulle komma men det dök inte upp. Vi får väl gå iväg till dem i morgon och be att de kommer senast kl 6 eftersom vi ska iväg och äta och inte vill åka iväg för sent eftersom vi sen ska upp tidigt på lördag morgon.

Fredag 18 maj

Morgonfrallor inhandlades och sen tillbaka för frukost. Därefter bort till Lello och Massimo för att höra vad resten av köket tog vägen. Det visade sig att marmorskivan hade spruckit när de skulle såga ut hålet (tro't den som vill - här sågar de ju inte så ofta i marmor) och de skulle få den på måndag eller tisdag. Sen skulle garderoben och diskhon komma lite senare också. Men fläkten skulle komma idag. 

Vi åkte iväg till Tropea för att byta ut två av burkarna vi köpte igår eftersom det var spricka i dem. Det var inga problem och jag köpte ytterligare en. Därefter åkte vi till Zambrione för att ev bada. Men vinden var fortfarande kall så nära vattnet. Och vågorna slog in tillräckligt mycket för att det inte skulle vara behagligt att bada.

På hemväg stannade vi till hos en bilmekaniker och frågade om han kunde serva vår bil så den är klar när vi kommer ner igen i augusti. Helt OK. Nu ska vi bara försöka få lackeringsfirman att köra dit den när de är klara med sitt jobb. Vi hade ju lite otur när vi var och hämtade vatten vid källan. Lars backade ner och kom lite för nära staketet så dörren på passargerarsidan blev lite intryckt och fick lite skråmor. Eftersom bilen ser i stort sett ny ut vill han gärna ha dörren fixad och de skulle ta ca 200€ för jobbet. 

Ett stop på billiga baren i Ricadi, avlämning av Klas och Berith och sen ner till S. Nicoló för att hämta rören för fläkten. Vi åt varma mackor till lunch och därefter hämtade vi vår fläkt som nu kommit och Klas och Lars började monteringen. Mycket spännande. När min "verktygstavla" kommit upp också så kändes det verkligen att vi nästan knutit ihop säcken. Vi har hunnit mycket på de här tre veckorna. Det som fattas har inte varit vårt fel. Möbelgubbarna ska fixa allt klart innan slutet av månaden. Vi har tidigare lämnat en nyckel till dem men den har tydligen Elmar hämtat. Och eftersom vi missade att gå tillbaka med en annan nyckel får jag maila dem att begära tillbaka den från Elmar.

En sista måltid uppe på Sambuco. Och sen lämnade vi bilen på lackfirman och gick de sista 300-400 meterna hem. Vi har köpt en ost med oss uppifrån Monte Poro och det finns korv kvar i kylen så jag har packat ner de olika produkterna lite här och där. Berith och Klas har köpt några porslinssaker som Lars och jag tar i våra väskor eftersom de i stort sett är tomma. Kvinnan på Sambuco (granne med osttanten) sa att hon inte tror att vi kan ta osten med oss på flyget. Jag tror hon har fel. Vi får se.

Fotade garderoben bland det sista jag gjorde för att komma ihåg vilka kläder jag har här nere

Så här såg köket ut innan vi började röja:

Så här ser köket ut idag:

2 av 3 (veckor alltså)

När man precis har kommit ner så känns det som om man har lång tid på sig innan man ska hem igen. Men så hux flux så går dagarna i raketfart och nu är det snart dags att bege sig norrut. Men vi har fortfarande 5 dagar att få färdigt köket på. Nu hänger inget på oss längre utan det är bara leverantörerna som kan krångla till det. 

Hela golvet är lagt och nu börjar vi se en ände på allt jobb. Vi har hållit på i två veckor och hunnit med fantastiskt mycket. Det har inte bara varit jobb utan vi har kopplat av också. Varit ute och sett oss omkring, badad, läst och löst korsord.

Idag åkte vi till Vibo på jakt efter en kaffemaskin och lite inhandling av basvaror så vi klarar de sista dagarna. Vi kan ju inte samla på oss för mycket färskvaror eftersom vi åker hem på lördag och stänger av kyl/frys och vatten. 

Men som steg ett var att försöka få betalat avgiften för att få vatten. Kommunen vill ha 230€ av oss för att de inte ska stänga av tillförslen och det får vi finna oss i. Det gick inte att betala på banken utan de hänvisade till posten och den var inte öppen :(

Idag fogade Lars golvet och jag tvättade rent det. Fast det behövs nog tvättas en hel del innan det är helt rent från fogmassa. Men det närmar sig slutet på slitet.

Tisdag 15 maj

Vaknade till en mulen dag med lite vind. Lars började med att tvätta klinker och efter frukosten storstädade vi huset. Alla hjälptes åt med dammsugning, golvtorkning och att damma. Tre maskiner med tvätt. Lars och jag sökte Giovanni utan resultat, vi vill prata om vad för dokument som behövs för att bygga takterrass och så vill vi även ta upp en öppning mellan rummen på nedervåningen och lite murarbete på utsidan.

Även Elmar försökte vi få tag på eftersom vi måste fixa incheckningen inför hemresan. Vi åkte till Joppolo och betalade avgiften för kontraktet på vattenmätaren. Sen vidare till Nicotera. Vi fick tag på två plastbackar + några glasflaskor med kork. Varje back rymmer 6 flaskor. Lagom att hämta 12 liter vatten åt gången i källan.

Nicoteras gamla stadsdel är mysig med massvis av prång och mycket backar och trappor. Jag minns förra året när vi skulle söder om Nicotera och körde fel och hamnade i den gamla delen med dess smala gator. Och nerför bar det hela tiden. Det är ju inte enkelriktat överallt heller och när vi kom på ett ställe där det var riktigt trångt och riktigt stor lutning så startade en stor mercedes och skulle uppåt. Men när vi kom i vår lilla peugeot så backade han snällt in på sin parkeringsplats vid huset igen för två bilar i bredd var inte att tänka på, knappt ens en gående och en bil. Och jag var förundrad över att han över huvud taget kunde ta sig fram där med sin stora bil.

Vi gick förbi en slaktare och stannade till och tittade in när han var i stort sett färdig med sin styckning. Han visade in oss i sin butik som låg vägg i vägg. Och där bjöd han på salami och berättade att han hade kontakter i Frankrike, Spanien, Tyskland och Argentina. Vi hade tänkt köpa med oss en bit salami men hann inte bestämma oss innan han hade lagt på en bit på ett papper, skurit några skivor och sen lade han på en bit n'dunja, som är en specialitet här nere, och packade in det och gav det till oss. Jag ville betala men fick inte. Han fick en kram ist.

Sen träffade vi på honom igen när vi gick i de små gränderna. Då var han på väg hem till siestan. Han talade då om att nästan alla husen var tomma just nu. Staden lever bara upp på 3 månader på sommaren - juli, augusti och september. 

Hemma igen dukade jag fram det vi fått av slaktaren tillsammans med bröd, pasta och en god pastasås som jag gjorde i förrgår.

Den gamla damen mitt emot som nu bor på ålderdomshemmet har en son som bor i Frankrike. Han är här just nu tillsammans med sin fru som är spanjorska. Hon går husesyn och är mäkta imponerad av vårt hus. Stora rum och framför allt gillade hon vårt kökstak. Hon pratar hela tiden och det låter lite konstigt, troligen en blandning av tre språk, spanska, franska och italienska. 

I morgon ska köksinredningen komma!

Flytande golv

Ingen dagen efter trots att Berith och jag delade på en karaff vin! Vi var bara lite glada och inte alls snurriga och tjatiga. I alla fall märkte inte vi någon större skillnad mot en kväll utan vin :)

På torsdagen fortsatte L och K med kakelsättningen. 

Metallarbetarna återtog sina arbetsuppgifter. Lite avkoppling med solbad på eftrermiddagen. Lars doppade sig. Men vi andra tyckte det var lite kallt i vinden. Berith satt och läste, Klas likaså och jag löste korsord. Och det var skönt där vi satt även om vi behöll kläderna på.

På kvällen blev väggen klar. Nu är det dags för golvet.

Bakade en tigerkaka + risgrynspudding av grötresten och den åt vi till kvällsmat.

Fredag 11 maj

Låg och läste länge i går kväll och släckte sist av alla en bit in på det nya dygnet. Trots det vaknade jag vid 6 och gick då upp för att se vad Lars, som alltid är uppe först, höll på med. Han skrapade bort fix mellan kakelplattorna. Ett rätt tyst jobb som inte störde oss andra sjusovare. 

Vi har våra rutiner. Lars är uppe först, sen jag, någon halvtimma senare, och då förbereder jag frukosten och sen kommer paret Linder som sover lite längre än vi. Efter frukost brukar Berith diska. 

Övervakare :-)

Lite dålig kvalité på fotot men resultatet av jobbet blev väldigt bra

Idag har det inte varit något arbete för den kvinnliga delen av arbetslaget. Den manliga har flytspacklat golvet. Sen bar det iväg till Vibo för att inhandla mer flytspackel eftersom det inte räckte hela vägen ut till trappan. Från Vibo vände vi bilen söderut för att bese Seminara som ska vara en ort där man gör lermasker. Vi åkte igenom Giaia Tauro där vi stannade och jag inhandlade en skitsnygg potatisstöt och ett rivjärn. Vi letade oss längre söderut men efter ett tag började jag fundera på om vi inte åkt för långt. Det är lite si och så med skyltningen här nere. Men när vi vänt så såg vi en skylt med Seminara i den riktning vi kommit från. Lars stannade vid en butik utefter vägen som hade lerfat och annat i keramik och vi köpte ett stort fat som gör sig snyggt med frukt eller bara som det är. Samtidigt frågade vi efter orten och fick veta att vi kört för långt tillbaka efter vår vändning! 500-700 m söderut igen och vi svängde av där försäljaren sagt men inte fanns det någon vägskylt inte. Men fram till Seminara kom vi och som vanligt kom vi i tid till siestan. Vi har inte anammat denna sed riktigt ännu. Måste lära oss att mellan 13.30 och 16.30 är nästan allt stängt! Nu tror jag inte det hade gjort någon skillnad för vi kunde inte se att det fanns någon verkstad där man tillverkade lermasker. Men vi hade ju redan köpt vårt fat så det gjorde ingenting. Och omgivningarna vi har kört igenom idag har varit helt fantastiskt vackra.

Tillbaka hemma igen lades den sista biten med flytspackel efter middagen, som idag  var en god köttgryta, och sen åkte vi iväg till stranden. Lars tog sig ett dopp igen. Därefter ut till fyren för att se solnedgången.

Idag, lördag, var det tänkt att vi skulle börja lägga klinker. Men det blev grovarbete i stället för de båda herrarna. Vi har pratat om att rummet under köket som är ett helt oinrett rum med jordgolv ska jämnas och bli en form sällskapsrum. Det ligger ju som en förlängning på entrén och sen ska vi ta upp en öppning in till rummet bakom garaget som också har jordgolv. Dessa rum har varit källarförråd eftersom det är svalt där även sommartid. Planen har varit att vi ska ta oss an dem när vi väl är installerade här nere. Vi måste ju spara något arbete och sen måste vi även verka på hur vi vill ha det. 

Lars har gjort en liten test för att se om det är mycket jobb med att få bort det som behövs för att golvet ska bli jämt. Idag lutar det rätt mycket från dörröppningen ut mot väggen. Det verkar vara mest lös jord. Det blev tydligen en liten diskussion mellan gubbarna och till slut frågade Lars Antonino om han hade en släpkärra eller typ traktorkärra han kunde ställa här utanför som man kunde lassa i massorna med. Lars hade tänkt att den lånade kärran kunde stå några dagar så kunde de jobba med det när de kände för det. 

Antonino sa att han skulle fixa att den kom på lördag eller söndag morgon. Så i morse kl 8 kom den, men inte en släpkärra utan den röda LASTBILEN! 

Det kostar ju att ha en bil stående så det var bara att sätta igång och bila, skyffla i hinkar och bära ut och tömma på flaket. Den kvinnliga delen av arbetskraften fick inte hjälpa till. Det tog ca 6 timmar och på den tiden fyllde de hela flaket på lastbilen. Det var tur att föraren hade satt en stopp under ett av bakhjulen och en sten under ett framhjul. Det är ju ändå en rätt brant backe , vår lilla gata. När Antonino och lastbilsägaren kom så blev de inte lite förvånade. Antonino är jätteglad att han får fyllet. Han hade frågat om han skulle hjälpa till men varken Lars eller jag tror att han hänger med i det tempo som våra gubbar har. Vi har hört Elmar beklaga sig. Han säger att Antonino pratar mer än jobbar. Det tar så lång tid att få saker klara när Antonino ska göra det.

Efter att bilen kört iväg var det till att få lite i magen. Det blev varma mackor på resterna av pannbiffarna och sen några med skinka och ost. Jag är så glad för min spis och ugn. Den fungerar fantastiskt bra. 

Vi var bjudna till Elmar på kalas eftersom han fyllde år i måndags. Vi hade köpt tre hekto svart te till honom som vi tagit med från Sverige, och två flaskor rödvin inhandlade i Italien. Han hade öppet hus och när vi kom var det ett tyskt par där som har bott här nere i fem år. Sen var det Elmars särbo Hanne och Elmars mamma, en pigg liten dam som är närmare 90 år. Där var även ett äldre italienskt par och en italiensk kvinna. Det blev lite rörigt när man inte förstod allt som sades men jag försöker hänga med när det pratas italienska. Alltid snappar man upp något ord här och något ord där men jag misstänker att man bara tror att man vet vad de pratar om och att samtalet i stället rör sig om något helt annat.

Vi var lite trötta efter dagen och stannade bara någon timme. Elmar kanske blev besviken men vi får försöka förklara för honom.

Lars och jag tog på oss arbetskläder igen när vi kom hem och fogade kaklet. Det blir så fint i mitt kök.

Söndag 13 maj

Så nu är det dags! Köksgolvet ska nu beklädas med det fina italienska klinker som vi fraktat med oss hemifrån Sverige. Jag har provlagt mönstret innan eftersom vi har köpt små glasbitar som ska ligga mellan fyra plattor. Men eftersom det innebär alldeles för mycket skära och passa in så har vi övergett den tanken och lägger det i vanligt rutmönster. Glasbitarna hamnar som en rad i dörröppningen mellan matsal och kök och mellan kök och toalett. Ungefär 3/5 blir lagt sen äter vi lunch, kotlett med ungstekt potatis (alla inser väl att jag gillar att laga maten i ugnen?), och nu iväg till Tropea. Vi ska kolla in båtturer till Stromboli. Men först badar vi. Det är varmt idag. Runt 26-27 grader och vattnet har nog börjat komma upp mot 20-21. 

Inne på informationen i Tropea köper vi biljett till "Stromboli by night" på torsdag. Det ska bli spännande. Vi kommer inte att göra någon nattklättring utan se vulkanen från havet när det blivit mörkt i stället.

Kvällsmat på Sambuca, agriturismon uppe på Monte Poro. Vi tar in var sin tallrik kallskuret och sen pasta i två olika smaker. Sen hem och ladda upp för morgondagen.

Födelsedagsfirande

Vår andra vecka inledde vi med att åka till Totto och inhandla en stråmatta till badrumstaket. Det blev så bra i köket så vi bestämde att vi gör likadant på toa. Sen till bageriet och några frukostfrallor. Vi bestämde i går att det är en arbetsfri dag idag och även i morgon eftersom kaklet inte kan hämtas innan onsdag. Så efter frukosten drog vi iväg till Tropea och försäkringsbolaget. Men som jag redan berättat i ett tidigare inlägg så åker vi fortfarande oförsäkrade.

Vi fortsatte från Tropea till Pizzo. De är berömda för sin glass Tartufo. Här är ett utdrag från Aftonbladets nättidning 2010:

Tartufon – "alla glassars konung

1943 kom prins Umbero av hertigdömet Savoyen till stan för en militärinspektion. Pizzitani,  som Pizzoborna kallas, hedrade honom med den bästa mat de kunde frambringa.

Och det allra bästa sparade de till sist. I flera veckor hade stans glassmakare experimenterat fram en helt ny glass, tartufo. De visste att prinsen var svag för tryffel, en lokal höjdare från hans hemtrakt.

När prins Umberto väl hade avnjutit den kalabriska glassversionen av hans egen hemtryffel utbrast han: ”Detta är alla glassars konung!”.

Lars hade missuppfattat det här med Pizzo och trodde att de var berömda för sin glass rätt och slätt och blev väldigt besviken för den glass han köpte var vattnig och inte alls särskilt god. Berith köpte en tartufo och vi andra fick ett smakprov och visst var den god. Men om den är värd dubbelt så mycket som en vanlig glass vet jag inte. Men jag är ju ingen älskare av glass heller så jag är ingen bra referens. Den är väldigt söt och mäktig.

Vi tog vägen om Vibo men på måndagar öppnar köpcentret först kl 15 fick vi lära oss. Så då blev det Coccorino igen och där åkte, trots besked på morgonen om arbetsfri dag, arbetskläderna på på herrarna. Själv tog jag itu med dagens mat som blev en paj på lite rester. Där fanns båda pasta carbonara och kycklinggryta med ost och broccoli. Den blev väldigt god.

Stråmattan hamnade i badrumstaket. Jag tvättade bilen och Berith tvättade köks- och ytterdörr och sen badrummet. Det blir lite skräp efter uppsättning av stråmatta, iaf när man sätter den i taket. Här nere används den först och främst som vind- och solskydd .

Kaffe och drink på baren, en snabb kik in i möbelaffären (ff negativt besked) och sen en trevlig promenad på en ny slinga som nog är ca 2,5 km. Och sällskap av en hund hade vi hela vägen.

Berith och jag har förbud att jobba med staketet även på tisdag. Vid elva vill vi ha kaffe och går bort till baren. Träffar på Lello för första gången sen vi kom ner. Det har annars bara varit hans bror Massimo som varit i möbelbutiken. Lello var på väg in i bilen och ville inte stanna men Lars fick ut honom och vi gick tillsammans in i buktiken. Massimo såg så där lagom nöjd ut när vi kom in. Lello ringde och hörde sig för angående våra köksskåp. Han återkom och sa något om upptaget och 20 minuter. Så vi bänkade oss bland köksmöblerna och väntade. Till slut fick vi ett besked och det var inte roligt! 7 dagars väntan till. Det blir på håret om det nu är det sista beskedet. Jag funderar över om skåpen inte är tillverkade ännu, om de inte har några på lager och har fått beställningen precis nu. Men så kan det ju inte vara.

Lars spelade ut hela registret och visade sin besvikelse och missnöje. Han skulle nog kunna slå sig på amatörteater :)

Vi gick och tog ett glas öl/kaffe och sen hem igen. Antonino kom på eftermiddagen och vi åkte ner till kommunkontoret i Joppolo för att fixa med övertagande av kontraktet på vattenmätaren.

Onsdag 9 maj

Klas fyller 69 och firas med risgrynsgröt till frukost. I vanliga fall äter vi flingor, mjölk och nybakade frallor. Men jag vet ju att Klas gillar risgrynsgröt och det blir gröt i stället för en tårta ;-)

Sen får herrskapet Linder vara i fred lite medan Lars och jag åker iväg för att hämta vårt kakel. Vi tog vägen om Totto för att byta ut några kontakter som var fel och köpa lite färg. Sen  ner till Santa Domenica och kakelkillen. Jovisst hade han vårt kakel. När vi kom till fix och fog hade han däremot inte något sådant utan det var att åka tillbaka till Totto, men det är ju på vägen hem så det var OK. Jag smilade upp mig mot killarna (gubbarna) där inne och sa HEJ IGEN! (på svenska naturligtvis). Det är oftast tre killar i butiken och en av dem är väldigt nyfiken på Sverige och vårt klimat, ord mm så han förhör oss ibland om det. Vi fick fix och fog till både vägg och golv så nu ska vi få gjort det iaf. Väggarna är ju inte helt raka så Lars har förvarnat mig om att det kanske inte blir helt jämt eftersom jag har valt stora kakelplattor, 45x20. Men det är ju ett gammalt hus och jag vet att han gör det så bra som det går att få det. Jag är inte det minsta orolig.

Det blir lite problem när han kommer fram till armaturen. Det visar sig att det inte går att använda den armatur vi köpt. Avståndet passar inte mellan gammalt och nytt. Så vi får åka på rekogniseringsresa för att hitta två snygga kranar i stället. En till varmvattnet och en till kallvattnet. Lite originellt, men det kan ju bli riktigt bra. Just nu har vi bara ett provisorium med rörbitar och avstängningsventiler.

Halva väggen med kakel avklarades idag. Berith har börjat grunda sitt staket och vad gäller mitt staket börjar jag se slutet på slipandet.

På kvällen åkte vi iväg till Sambuco och firade Klas med att bjuda honom och hans fru på middag. Vi tog in en tallrik med husets kallskurna, lufttorkad skinka i tre olika varianter och salami samt lite ost. Till huvudrätt valde jag lamm (som vanligt) och de andra tog biffstek. Till det hemmagjorda pommes frites och en blandad sallad. Och så kaffe och tiramisu till efterrätt. 1 karaff vin (1 liter), vatten och fanta. Notan slutade på 60€, ca 550:- för fyra personer!

Första av tre (veckor alltså)

Fredag 4 maj

Lars och jag åkte iväg för att hämta kakel och byta ut de stråmattor vi trodde var 2,5x4 när vi köpte dem. Det visade sig att de bara var 2x3. Nu blev det en 2,5x4 och en på 1,5x3 i stället. Sand till gjutning och skruvar av olika sorter åkte med när vi ändå var där. Kakel fick vi inte tag på eftersom kakelkillen har semesterstängt till den 8 maj. Men han har via mail meddelat att kaklet finns på plats hos honom så det är bara att vänta några dagar till. Men vi har att göra så det går ingen nöd på oss.

På eftermiddagen gjorde vi en utflykt till golfbanan som ligger på slätten nedanför berget Monte Poro och strax utanför Nicotera. En greenfee kostar 30€. Vi tog en väg som vi nog trodde skulle leda hem men säkra var vi inte. Vi hade glömt kartan hemma. Å andra sidan så är kartan bara i 1:200 000 och då ser man ju inte alla vägar. Men vi måste ju chansa lite och samtidigt se oss om i trakten. Vägen bar uppför igen och det var många fina vyer. Ett litet samhälle såg ut att hänga sig fast på bergssluttningen. 

När vi åkt igenom byn tog det inte lång tid innan vi var uppe på en väg som vi kände igen. Nästan hemma! På väg ner igenom Spilinga fick vi se en fantastisk solnedgång. En riktigt höjdpunkt på dagen.

Lördag 5 maj

Tvättmaskinen har gått varm idag. I kväll får vi sova på rena lakan. Oavsett om vi har sovrummet längst från allt damm och bröte i köksregionen så känns det ändå skönt att få rent i sängen. Klockan åtta åkte vi till Tropea för att kolla in marknaden i Tropea. Lars köpte två strandstolar. Själv handlade jag en bakform och en vaxduk. Vi fyller på grönsaksförrådet också. Sen iväg till Conad för att handla färskvarorna. Berith och jag fortsatte med vårt metallarbete på balkongerna. Det börjar bli riktigt tråkigt nu. Ett litet avbrott fick vi när det var dags för takläggning i köket. Gubbsen kapade den i rätt bredd ute på vägen och sen fick via alla hjälpa till att hålla upp stråmattan med hjälp av långborstar och golvmoppar med teleskopskaft medan Lars stod på stege och fäste fast den mot det gamla taktet. Vi åt en lättlunch och sen drog vi ut för att titta på Coccorino beach, Santa Maria beach och sen till Tropea för att äta pizza. Restaurangen vi valt har 500 olika pizzor. Vi tog in 4 olika som vi delade mellan oss. 

Söndag 6 maj

Efter frukosten satte vi igång med målning av köksväggar.Tre väggar är ljust, ljust grå och den fjärde går i turkos. Färgen har vi valt utifrån det draperi som ska upp och avgränsa tvättutrymmet och toan. Klas kopplade elet. 

Vi packade sen ryggsäcken med badkläder och drog iväg till Santa Maria. Havets temperatur är ca 19 grader. 

Idag hade jag fritt från spisen och Berith lagade maten. Efter disken var avklarad så gick vi ut och tog en kvällsfika  (= vin till damerna och kaffe till herrarna) på trattorian. 

Medusa

Onsdag 2 maj

Idag var vi till Elisa och handlade cement och sen har gubbsen gjutit ovanför trappan. Elisa hade inget nät som behövdes som förstärkning i cementen men våra män är väldigt händiga och riktiga problemlösare. I kökstaket har det hängt ett armeringsjärn som man nog haft och hängt korvara mm i och de har Lars sparat "för man vet aldrig när man kan behöva ett". och nu kom detta väl till pass. 

Vi tog oss en promenad under den tid alla andra här nere tar sisesta. Tänkte visa vår fina badvik. Det är en rejäl promenad. Nog runt 3-4 km mest nerför. När vi kom fram till vägens slut kom det upp två killar som hade fiskat. Den ena var alldeles svullen på överläppen och han hade fått en allergisk reaktion av en manet - Medusa, en rödmanet. Men den såg mer ut som en äcklig rödlila liten äcklig sak i vattnet. Och fullt av dem var det också. Vi hade tänkt bada men det visade sig att det var fullt av dessa maneter nere i viken. Vi satt där nere en stund och sen blev det en lång tung promenad upp igen! Ont i tårna nedför och skoskav uppför. Och varmt var det.

Bakade en sockerkaka och det var första gången jag lyckades med det. Har bakat både det ena och det andra och fått bra resultat men aldrig riktigt bra när det gäller vanlig sockerkaka. Och nu bakade jag dessutom utan något recept.

Antonino tittade in och sa att han kommer i morgon bitti kl 8 för att hämta upp byggavfallet. De kommer väl med någon liten kärra som kommer fram i vår lilla gränd. Man kan inte köra med bil där men en sån där trehjuling, Piaggio, går nog att få in där.






Torsdag 3 maj
Antonino och hans yngste son Salvatore kom faktiskt lite före utsatt tid. Och de kom med en lastbil som de backade upp utanför garaget. Lars och Klas stod i "skräprummet" och lassade allt som vi slängt i en hög där i hinkar som Antonino och Salvatore tömde på lastbilsflaket. Det var allt som vi rivit från golv och väggar, några dörrar och lite annat skräp som till slut fyllde hela flaket. Två timmar tog det och sen bjöd vi på svenskt kaffe och sockerkakan jag bakade i går. Antonino sa att vi skulle komma till honom i morgon och hämta mer ägg så jag kan baka mer goda kakor.

Jag har letat efter jäst i butiken men inte hittat annat än de här färdigblandade påsarna med bakpulver och vaniljsocker. Jag får ta med mig lite torrjäst nästa gång vi åker ner och baka lite bullar.

Efter att lastbilen åkt iväg slängde vi ner alla arbetskläderna i tvättmaskinen, ställde oss själva i duschen (inte samtidigt förstås) och åkte bort till Elmar och knackade på. Vi skulle till kommunkontoret i Joppolo och behövde veta vad dokumentet som vi måste ha för att kunna införskaffa en bilförsäkring heter. Han förklarade och bjöd in oss till födelsedagsfest helgen efter. Vi tackade och åkte sen iväg till Joppolo. På kommunkontoret fick vi beskedet att återkomma i morgon kl 8. 

Nästa stop blev hos Totto där det inhandlades lite spackel och några kontakter och så ner till Grottecelle. Det är en badstrand som jag misstänker är fullknökad på sommaren. Där får man t.o.m. betala p-avgift. Och det är dyra barbesök. Det vet vi sen förra året när vi tog oss lite att dricka efter att ha försökt hitta rätt till lägenheten som vi hyrt. Det var dubbelt så dyrt som på vår bar hemma i Coccorino. Men alla vet ju att turister inte har så mycket val utan tar upp plånboken och betalar så varför inte passa på och få in lite i sin egen hushållskassa :-). 

Hemma i byn igen tittade vi in i möbelaffären för att förhöra oss om köksskåpen och garderoben. Men se de hade inte kommit ännu. Och vi får ingen ordning på när de kommer heller annat än att allt kommer samtidigt. Ja ja vi får se om det blir färdigt kök innan vi åker hem eller om vi får montera när vi kommer ner i augusti igen. Vi åkte hem och jag fixade mat medan de andra kopplade av. Idag blev det en italiensk vardagssoppa med bröd till. Berith diskade och hängde tvätten.

Killen från Hörmann kom och måttade på garageport och jalusier. Han har hållit ord och både ringt och kommit som han lovat. Så vi har hoppet uppe att det ska lösa sig med resten också.

Lars tog på sig de nytvättade arbetskläderna och spacklade där det var bilat för eldragningen. Resten av kvällen kopplade vi av.